Stjärnhamnsvisionen

Föreställ dig att du blev erbjuden att kliva ombord som pionjär på en resa till en annan galax, för att ombord på en stjärnkryssare leva ett liv i ett slutet system med begränsade resurser, vars primära uppgift var att hålla dig och alla dina medresenärer vid liv och vid gott mod, ta dig till nya världar där du skulle få vara med om att etablera nya bosättningar och sprida livets frön i universum.

Du har en möjlighet att skapa något nytt – i samverkan med likasinnade, på en global arena med direkta effekter i din omedelbara livsmiljö.

Du inser att det ombord på en sådan resa inte går att ha ett samhälle som styrs av politiska intressen eftersom man då plötsligt på halva vägen skulle kunna ställas inför det absurda att människorna ombord hellre skulle vilja vända på skutan och därmed haverera hela projektet på basis av ett majoritetsbeslut grundat på kollektivets emotionella (irrationella) tillstånd. Ett sådant projekt vore dödsdömt från början sett till hur 99 % av planetens befolkning är designade att fungera.

Men om du verkligen ville förverkliga drömmen, då skulle du förmodligen vara beredd att göra avkall för att under resan kunna välja att återvända. Du skulle vilja att alla ombord strävade till samma mål och du skulle dessutom glatt bidra till att göra det som krävdes av dig för er gemensamma överlevnad. Förutsatt förstås att du kunde lita på att det fanns grundläggande principer som man inte skulle gör avkall på vilket i sin tur borgade för att du skulle ha kvar din personliga frihet och goda möjligheter att förkovra dig samt hitta både en meningsfull sysselsättning och intressanta och personligt utvecklande uppgifter och hobbies samt trevligt utbyte med likasinnade på färden.

Skulle du vara beredd att göra samma sak här och nu? Att kliva ombord på ett äventyr för att skapa något som närmast kan liknas vid ett moderskepp och dess inre värld, i syfte att visa världen att vi som art kan ta ett kliv uppåt på utvecklingsstegen utan att vi för den skull behöver tvinga andra att följa vårt exempel? Med möjligheten att kliva av – vilket du inte skulle ha ombord på en riktig resa – och med möjligheter att vara med och pröva hur ett sådant äventyr bäst skulle organiseras och genomföras.

Tänk dig att du i utbyte mot frivilliginsatser i förverkligandet av det första moderskeppet både försäkrar dig om husrum, sysselsättning, boende och dessutom ges utbildning och en möjlighet att starta upp fler sådana projekt runt hela planeten.

Jag efterlyser medresenärer, pionjärer, frivilliga som vill bidra i det lilla liksom i det stora – från att bidra ekonomiskt, skänka mark, råvaror eller maskiner till att bolla idéer till att på plats sätta spaden i marken, gjuta grunden och bygga upp vår första kollektivt ägda kommersiella anläggning där vi kan testa tankarna i praktiken samtidigt som vi kan fortsätta att bygga vidare på visionen både i form av nya verksamheter och i form av nya byggnader.

Pionjärerna ombord skulle behöva grundläggande kompetens kring effektiv kommunikation och personlig utveckling för att smidigt kunna lösa konflikter ombord samt skapa och bibehålla den anda av pionjärskap och nybyggaranda som driver all form av mänsklig utveckling. Detta är vad jag erbjuder dig i Stjärnhamnsprojektet. En start baserad på kompetens jag kan förmedla, i utbyte mot hjälp att förverkliga drömmen tillsammans.
Kompetens kring drift och utveckling av moderskeppets olika komponenter skulle förstås också ingå eftersom alla ombord skulle behöva kunna bidra i arbetet med och förstå de kollektivt ägda livsuppehållande systemen ombord.

Här och nu skulle det översättas till att kunna hjälpas åt med driften av den vertikala farmen och sköta om samt vidareutveckla och bygga fler fastigheter på projektets ägor för att möjliggöra ännu fler aktiviteter och öppna upp för ytterligare pionjärer som vill kliva ombord de med.

Vi behöver kunna visa världen att det faktiskt går att skapa självförsörjande samhällen fria från skuldslaveri, där man gemensamt äger, driver och förvaltar en ny typ av företag vars syfte är att tillgodose det lokala samhällets behov av mat, boende, kläder, medicin, skolning och meningsfull sysselsättning på frivillig basis utifrån tanken om att varje individ helst ska behöva arbeta bara ett fåtal timmar per vecka för att man tillsammans ska kunna tillgodose basbehoven.

Medborgartjänst i utbyte mot mat, husrum, kläder, utbildning, vård och räddningstjänster baserade kring en lokal valuta är något som, trots att det låter som en kommunistisk utopi, faktiskt skulle kunna stimulera entreprenörskap och lokal kapitalism av just det slag där kapitalismen visat sig vara en otroligt positiv modell. Vi behöver både en social trygghet och möjligheten att förverkliga våra drömmar – utifrån den nya enkla regeln; så länge det inte skadar någon eller något, gör vad du vill.

Ett självförsörjande samhälle skulle omfamna industrihampans möjligheter att bistå med både mat, medicin, energi, textil och byggnadsmaterial. Det skulle pröva vind-, sol-, vågenergi och ta till sig visionerna om vertikalt jordbruk baserat på aquaponics vilket låter oss säkerställa tillgång till ren mat, utan konstgödning och pesticider, utan onödiga transporter och problem kring missväxt baserat på väder och vind.

Det skulle hylla minimalismen och använda möjligheterna att bo på mindre yta med smarta lösningar, samtidigt som det därigenom skulle kunna ge fler en chans att bo och verka på den plats där det slår rot. Det skulle odla kulturen, människors skaparkraft och kreativitet, kunskapstörst och nyfikenhet.

Det skulle främja forskning på basis av ett förbud mot patent, där kunskaper och nya tekniska landvinningar genast blev tillgängliga fritt för alla och där varje individ som vidareutvecklade tekniken automatiskt bidrog till att alla som använde tekniken fick nytta av förbättringen. Öppen hård- och mjukvara har redan visat vägen. Makersrörelsen visar att intresset redan finns bland gräsrötterna. Nya 3D-skrivare gör det möjligt att skriva ut reservdelar (och faktiskt även att skriva ut en ny 3D-skrivare).

I det nya samhället skulle total transparens tillämpas utifrån synsättet att information vill vara fri. Detta samtidigt som samhället i form av en organism där varje medborgare både är ägare, anställd och kund drevs framåt med en tydligt spikad agenda som inte kunde äventyras av olika gruppers intressen. Meritokrati och direktdemokrati ersätter dagens skendemokrati och det går inte längre att göra karriär på att vara lobbyist eller företräda en viss ståndpunkt. Samhället har en vision och riktning – vilket inte finns i vårt nuvarande system – och likt människor som i generationer behöver leva och existera i ett slutet system med begränsade resurser på en resa mellan olika galaxer, så skulle även det nya samhället drivas framåt av en vilja att säkerställa bio- och neurodiversitet samt i alla lägen premiera skyddandet av biosfären (moderskeppet).

Samtidigt skulle samhället skräddarsys för att tillhandahålla tjänster för den omgivande världen i det gamla föråldrade systemet, inom livsmedelsproduktion, hälsa, utbildning, återvinning och alternativ energi. Det gamla samhället skulle i hög grad vara intresserat av att köpa dessa tjänster.

Det nya samhället skulle med tiden kunna etablera sig på allt fler orter, i ett globalt nätverk av fristäder som visar att det finns en väg framåt. Utbildning skulle krävas för att hjälpa intresserade pionjärer att starta upp och driva egna städer på samma premisser. Produkter och råvaror för nysatsningar skulle komma från de redan etablerade städerna, som i sin tur skulle vinna på att ännu ett samhälle etablerades och gav dem en ännu starkare röst.

Människor i det gamla samhället skulle börja se att de hade ett val att slava under det gamla systemet, eller söka medborgarskap i den nya organismen. En organism designad för att säkerställa goda livsvillkor för generationer, med en balans mellan kollektiva åtaganden och personlig frihet.

Fler och fler vaknar upp. Långt ifrån alla skulle vilja gå ombord på det moderskeppsliknande äventyr som jag kallar för Stjärnhamn. Jag tvingar ingen. Däremot lovar jag dig att förverkliga detta och om du vill vara med så vill jag ha kontakt med dig. Vill du få kontakt med mig med så kan du nå mig här.